bara du slår en signal
Tonerna från Hedvig Eleonoras kyrkklockor rinner ut i februarikvällen. Melodin är munter, men varje ton ackompanjeras av en olycksalig överklang. Trots den livliga rytmen och de välmenande intervallen ekar sången i moll, och påminner mest om ett ängsligt skratt avfyrat för att fylla ut tystnaden.
lay a whisper on my pillow
Magin
Som jag känner när jag är ensam och ser rosa sol under molnen
Den är så svår att kommunicera
I tvåsamheten saknar jag den så mycket
Min viktigaste beståndsdel
Det enda jag är riktigt säker på att jag är
den försvinner spårlöst
gömmer sig under bordet när folk är på besök
Fastän jag vill att den ska glittra i mina ögon för den som speglar sig i dem
Och ta sig in under huden på den jag rör vid
Verkar den skygga undan just då
Verkar den inte gå att översätta till språk
Och jag började gråta på Högalidsgatans busshållplats när jag insåg undantaget
Musiken
Den har en mening
