Alla verkar fatta varandra men ingen verkar fatta mig

Jag verkar inte riktigt fatta nån annan heller

Alla e för dumma eller för smarta eller för töntiga eller för coola

Finns inget mellanting ingen som jag

Alla e dumma i huvudet och jag är

som vanligt

Dummast av alla

Jag mår så bra nu

Tryckte på play för trodde ärligt inte att det skulle bita på mig längre

Började gråta efter andra strofen

Kände mer än jag gjort sen jag kan minnas

En genväg till hjärtat

De här tonerna

Jag vet inte hur jag bättre ska förklara det

De låter som sanningen

Rousseau eller Berlin eller någon annan gubbe definierade frihet som möjligheten att obehindrat kunna göra det en vill

Vilket innebär att ett av sätten på vilket den möjligheten kan uppstå är att ändra sin vilja

Så jag är lycklig

Och frågan är:

Har jag nått dit jag ville

Eller vill jag bara mindre?

Skriver knappt dagbok sen månader tillbaka
Kämpar mig in mot känslorna som i en sån där ström på ett äventyrsbad

Nästan omöjligt att simma in till mitten

Men det är dit man vill för därifrån kommer allt som bestämmer hur resten av bassängen beter sig

Kraften

Vill inte betrakta den vill vara i den

Jag och Felix simmade allt vad vi hade

Undrar vem av oss som är närmast mitten

Det brukade va uppenbart men nu är han nog äldre och starkare än vad jag någonsin kommer bli