Såhär ser det ut varje förmiddag:
Fanny har jobbat till 03:00 och ligger och sover medan jag sitter i fotändan av sängen och lyssnar på hennes konstiga sovljud. Det låter typ som att hon andas in och andas ut samtidigt, alltså ungefär "hhhhhhhhh hh hh h"
Igår var jag och fixade NI-nummer och det var HUR LÄTT SOM HELST. En intervju på 10 minuter (som till 90% gick ut på att jag satt och låtsaslog åt handläggarens rasistiska och kvinnonedsättande historier) var allt jag behövde utstå. Men nu har jag mitt nummer och kan söka jobb!
Jobb är lätt att få i London. Jag fick ett servitrisjobb påväg hem från Erika igår när jag gick in i en affär för att köpa godis. Dock var lönen bara 5 pund i timmen och om jag hade "psysical relations" med killarna som kom in och frågade om mitt nummer så skulle jag lose the job. Man ba:
VAD ÄR POÄNGEN MED ATT JOBBA SOM SERVITRIS OM JAG INTE FÅR LIGGA MED MINA KUNDER???
Nu ska jag göra bomben i sängen så att Fankan vaknar. Solen skiner ju!
P.S. Jag minns tyvärr inte var jag köpte min asfina molntapet :/// (när jag flyttade till Stockholm som 10-åring ingick den i en drömbild jag hade om mitt nya rum. Tyvärr lyckades mamma övertala mig om att inte skriva CAROLA med stora röda bokstäver utan nöja mig med att fästa bilder och diverse tidningsurklipp bland molnen)
Kommentarer
Postat av: Anonym
Haha <3
Trackback
