Igår kändes det som skolavslutning hela dagen. Det var sol i min säng när jag vaknade. Jag drack champagne till lunch. Idag känns det som att mitt liv är en torktumlare. Vad jag än försöker åstadkomma sker motsatsen. Så jag försöker att inte erkänna mina drömmar för mig själv. För på så sätt måste det ju ändå vara omöjligt för vem det nu är som jävlas med mig att krossa dem. Försöker att inte ha en tydlig riktning eller ens ett mål att jobba mot. Det blir ju ändå aldrig som man tror. Det blir ju ändå alltid tvärtjävlaom.

Än så länge är du bara en liten pojke för mig, likt hundratals andra små pojkar. Och jag behöver dig inte. För dig är jag inget annat än en räv likt hundratals andra rävar. Men om du tämjer mig kommer vi att behöva varandra. Du kommer att vara den enda i världen för mig. Och jag kommer att vara den enda i världen för dig.

 

Det kanske är det enda som betyder något. Att tämja varandra.