här kommer mitt finaste minne <3



vi gick hand i hand på den där gatan i stockholm, jag och pojken som fick mitt hjärta att slå lite hårdare än vanligt, pojken med de isblå ögonen och sneda leendet. Med allén till vänster och några få bilar som susade förbi i hundra kilometer i timmen promenerade vi längs det blänkande vattnet där stadens ljus avtecknade sig i den spegelblanka ytan. när vi kom till bron var himlen sådär ljust blå som den bara är under svenska sommarnätter, och stadens silhuett var kolsvart mot himlen. ljuset från en gatlykta kastade långa skuggor av hans ögonfransar längs kinden då vi helt plötsligt stannade till, med vattnet nedanför oss, parkerade på första parkett inför stadens slående skönhet. "dina ögon är som diamanter" sa han, med en röst lenare än honung och jag föll i hans armar... <333

haha skoja, fett gay

hahahahahahahahahahahaha