Här kan man va

Vi har gjort om i vårt vardagsrum och det går inte alls nåt bra att visa det i PhotoBooth:
 
 
Men det är i alla fall fint. Kan ta en ny bild när det är mörkt och jag har tänt ljusslingorna, värmeljusen, solcellslampan och mina rökelser. Allra bäst mår man när man lever som vattnet i bäcken och säger "hakuna matata" åt bullshit och fortsätter sin färd mot målet.
 
Imorrn åker jag till Stockholm! tjoho!

så jävla go natt

Sommarglad, efter-gig-glad, (gratis-)ölglad, kompisglad - skitglad över att bekymmerlöst kunna strosa hem ensam i varm London-natt iklädd ärmlös klänning. Trevligt att det finns folk som vill ha mig nära, att det finns folk som jag vill ha nära, att få göra det man älskar och typ belönas för det. Trevligt med rus till följd av själva livet som det är, utan substanser och utan genvägar. Typ trevligt att va nervös, att va rädd eller till och med ångestladdad, för det är faktiskt trevligt när man känner att man lever. Befriande att erkänna nåt som har legat och skavt i hemlighet. Bara släppa ut det så att det äntligen kan få vara nån annans problem och nån annans ställningstagande. Livet är så klurigt uttänkt alltså. Vem som än designade denna labyrint var ett jävla geni.
 
Såhär mycket köttade jag ikväll på Spiritual Bar. SHIT, vad jag älskar den där jäkla baren.

The Grand Budapest Hotel

 
Idag har jag varit uppe från 05:00 och jobbat på en hästkapplöpning ute i Epsom. Imorgon skulle jag egentligen ha jobbat ännu ett 12-timmarspass där, men jag valde som vanligt det goda livet i stället. Denna kväll blev det en Wes Anderson-rulle med min nyinflyttade (nja, måttligt nyinflyttade) roommate, Adam. Imorrn har jag ännu en gång ställt min klocka på 05:00, men bara för att kunna skicka iväg ett jag-har-spytt-hela-natten-sms (som jag redan har skrivit) till agenturen jag jobbar för. Det kan jag skriva här på min blogg för att jag har den ypperliga fördelen av ett språk som är helt bortom mina arbetsgivares förstånd. Kunskap är makt era löjliga, löjliga britter.
 
Puss och hej!

Ögonblicksbilder

Tina just nu:
Jag just nu:
 
Det kan inte va lätt för henne, stackarn :/

Spiritual Sessions

 
Så, jag tror att jag har fått sparken från min catering-agentur... Den här veckan har de besvarat alla mina jobbansökningar med "Unfortunately, this shift is full". Det här stället fattar alltså inte hur jävla awesome jag är, tänkte jag, och bestämde mig för att i stället ha VÄRLDENS BÄSTA VECKA!
   Så i måndags drack jag fläderdrinkar på en bar i Shoreditch och rockade open mic med Ahmet.
   I tisdags var jag på min nya favoritbar och spelade in 2 låtar som promotion för mitt gig på söndag. Är ni i Camden, kom förbi!!! Det är en liten liten bar med stort stort hjärta och det kommer bli jättevarmt och jättekvavt när rökelserna brottas med för många andedräkter men framförallt kommer det bli SUPERTREVLIGT! Kom!
   Och igår var det bara att böja sig för the rules of West End och dra på sig klackarna inför lyxutgång. Natten skulle väl kunna sammanfattas i ett enda långt drop (kantat av blinkande neonstänger och dränkt i monstruösa mängder vodka). 
   Idag mås det förhållandevis fenomenalt faktiskt! Jag sitter i sängen och äter min och Tinas hemmagjorda müsli och väntar på att Clara ska komma över så jag kan följa med henne ut och titta på när hon köper lunch och äter den (jag tömmer kylen fram tills dess att catering-agenturen inser min storhet). 

Ovan är i alla fall resultatet av inspelningen på Spiritual Bar. Hope you like it!

twilight zone

Nu har det gått 2 veckor sedan jag kom tillbaka till London och allt känns fortfarande konstigt och ovant och trögt och tråkigt. Men ibland när jag blundar och andas in långsamt så kan jag känna något gnistra till i luften. Vet inte om det är en försmak av sommaren, om det är små skymtar av framtiden eller om det är tecken på att en storm sakta håller på att blåsa upp ur lugnet. Hoppas i alla fall på nåt av det. Lever i ett gränsland jag inte har tålamod att uthärda. Älskar dock att det heter twilight zone här, det ger det åtminstone ett magiskt lyster.
 
Här är Jessica & Isas magiska flatmate Paola. Imorrn checkar jag ut från deras lägenhet och flyttar in i en annan vid Marble Arch.
 
"I just love people, I can't help it" sa Paola ikväll. Önskar jag var mer som henne.

Full fart

 
Håhå jaja. Jag har ju blivit så dålig på det här med bloggandet! Jag tror det började med att jag gjorde ett facebookalbum som sakta men säkert konkurrerade ut bloggen i kampen om mitt intresse. Men nu har det äntligen hänt något så stort att jag bara måste blogga om det. Jag har flyttat tillbaka till Sverige (därav yr, trött och förföljd av kolibris), men den stora grejen som har inträffat är att jag har fått en läsarfråga. Den lyder typ:

Är det lätt att få kompisar i London?
Och mitt svar lyder typ: Aa, det är det.
 
Åh guuud, jag är så oskön!!! Uppskattar helt ärligt läsarfrågan. Känner mig som en guru när jag får läsarfrågor av detta slag. Jag måste ju helt klart säga att det beror på hur du är som person. Men vill man träffa andra svenskar så kan man gå till svenska kyrkan och börja sjunga i kören (detta gjorde jag faktiskt i början av min vistelse men droppade ur efter 2 repetitioner) eller söka sig till londonsvenskar.com där folk har alla möjliga märkliga saker för sig. Alternativt går det att poppa in på valfri second hand-butik i Brick Lane och slå sig fanken på att hitta en liten gåsapåg nånstans mellan hyllorna.
 
Lycka till!

Gällande bloggandet ska jag försöka återkomma med tätare mellanrum. Inte mer än rätt då jag för närvarande lever lyxliv med diskmaskin, normalstark duschstråle, fungerande element och pengar på mobilen. Och så ere soligt!
Såhär ser min pappa alltid ut på selfies.

Haha, kolla vad lika:
#twinnie

Sorry

för dåligt bloggande
 
Kollar på Berg & Meltzer i Amerika (bra program av fler anledningar än att de är kvinnor och har ett program)

kabuum

NÄÄÄÄÄÄÄ, jag VILL INTE lämna London!!!!
 
Jag tänker inte lämna tillbaka lägenheten till agenturen, jag tänker inte lämna tillbaka mina londonmusikanter till varandra och jag tänker framför allt inte lämna tillbaka Tina och Savannah till tiden innan vi kände varandra. Jag vägrar faktiskt flytta på mig. 
 
 
Och så kan väl HON ta sitt pick och pack och komma tillbaka också för vem fan vill bo i Stockholm?!!!
Ahh...

Hey

Asså aahhh, kan jag sluta lägga ut UTESLUTANDE sånahär bilder??! Det verkar så jävla dystert och ensamt hemma hos mig! Det är verkligen inte sant! Jag har ett sjukt välutvecklat umgänge.
 
Här är jag till exempel med min tomboy-flatmate som jag älskar för att hon är en av de smartaste och bästa människorna jag har träffat och som jag fortfarande inte kan komma underfund med hur jag lyckades hitta i denna oändliga värld av märkliga typer.
 
Och här är jag med två andra kompisar som jag av olyckliga anledningar har fått leva utan i en månad och som just ramlade in i mitt kök och började laga middag till mig. Helt fantastiskt!
 
Nu ska vi äta och umgås och va TILLSAMMANS, puss!

☂ ☂ ☂ ☂ ☂ ☂

 
Jaha. Här borta regnar det och är mörkt och jäkligt. Tina och Savannah är på bio. Jag stannade hemma för att göra musik, men inte blev det några nya låtar inte. Ikväll triggas kräkreflexen av blotta ljudet av min synt och när jag försöker sjunga kommer bara samma toner ut gång på gång. I stället blev det en middag i tystnad och en massiv öl som enda sällskap. Och så spelade jag in en gammal låt och lade upp på Soundcloud. Här har ni den om ni vill lyssna:
 

waltz

 
Hallå. Just kommit hem från husvärmningspartaj i Shoreditch och känner mig rätt trött men ändå nöjd, förväntansfull och lite försvarslös inför livets orkan som bultar hänsynslöst mot sovrumsfönstret. Aja, åtminstone gör den natten lite mindre ensam. De senaste dagarna har varit najs. De allra flesta dagar här i London är nog väldigt najs ändå - vilket har tvingat mig att ta en extra funderare på varför i helvete jag skulle flytta härifrån nu igen. I alla fall:
 
Stadens två fantastiska nytillskott Isa och Jessica har haft besök av Vanja och därmed fått tillfälle att visa mig ett nytt smultronställe på Chalk Farm Road - The Enterprise!

Min Hackney-polare Hevin har visat mig runt i sina hoods och fått mig att seriöst överväga en redig London-sommar. Tänk er de myllrande uteserveringarna på dagarna, de fullproppade bargatorna på nätterna, de gröna parkerna med gitarrer och öl och festivalvibbar studsandes mellan filtar och människor och kanotturer längs kanalen för en pund i timmen - wow!!!
 
Och så har jag giggat med mina fina londonmusikanter The Blueprints som levererade i vanlig ordning!
 
När det kommer till att leva livet är det alldeles för lätt att gömma sig i de mörka hörnen. Det gäller att kliva ut i solskenet.
Det är ju oftast där festen är!

God natt <3 <3 <3

till BEHÖVER HJÄLP

Lugna puckar baby, jag och nutellan är här för att hjälpa dig!
 
Hur fixade du jobb och lägenhet? 
 
Det som är så trevligt med UK är att det finns en sajt som kan lösa i princip vartenda problem man har. Vare sig man är ute efter en dammsugare, ett gig, en lägenhet eller ett jobb - Gumtree. Knappa in vad du vill ha och var du vill ha det och så får du upp en miljon förslag.
 
Vad kostar det och hur mycket pengar hade du i fickan när du åkte? 
 
Jag hade ungefär inga pengar alls när jag åkte. Detta resulterade dock i att jag och Fanny (som redan hade ett jobb när jag kom) hamnade i ekonomisk obalans. Typ Fanny ville köpa en massagestol och jag ba: "Alltså är det helt säkert att vi behöver toapapper..?" Hursomhelst så fick jag ett jobb efter att ha skickat ett mail, svarat i telefonen och gått på en intervju och därefter hade jag åtminstone 6,40 pund i timmen till mitt förfogande. Vår fantastiska lägenhet (som vi tvingas flytta ut ur om lite mer än en månad) ligger på 350 pund i veckan. Det delar vi på fyra så det blir runt 3500 kronor var i månaden. 

och sedan undrar jag också hur svårt det är med engelskan(hihihih)
 
Alltså haha, jag minns första dagen när Fanny räckte mig sin telefon och bad mig ringa nån lägenhetsagentur. Jag ba:
- Visst, vad ska jag säga?
- Nej men säg bara att du har sett lägenheten på Gumtree och...
- Nej men alltså vad ska jag säga på ENGELSKA?!
Men tro mig, det tar 2 dagar och 3 telefonsamtal och sen tänker man inte mer på det. Man lär sig att acceptera att man aldrig kommer förstå the northern accent och man hittar nya sätt att nicka och mhm:a på så att man verkar som att man är med i leken.

Lycka till och hoppas detta hjälpte!

Bröder


Påväg hem i natten efter att ha sålt drinkar för 10000 kr, dansat med förvånansvärt många skandinavier och skvallrat o ätit choklad med 
fantastisk kollega på bussen från Shoreditch hem till Camden. Nu ska jag gosa ner mig bredvid Tina för min säng har de senaste nätterna ockupperats av två andra Grattar. Titta vad söta:


Nu måste jag sova för imorrn har jag lovat att ledsaga dem till en pub som visar OS så vi kan dricka Guiness och kolla på hockey. Puss!!!

Home

 
Jag tycker att det är svårt att veta om man ska följa sin magkänsla eller om man ska trotsa den. Hur skiljer man intuition från typ rädsla, missmod eller lathet? Idag vill jag inte gå på möte och imorrn vill jag inte jobba. Jag vill bara ta min jacka och mina skor och gå skitlångt. Helst enda till Skåne. Enda till sommaren. Där vill jag ta av mig jackan och skorna och lägga mig apatiskt i sanden. Låta himlen och havet jaga ut tröttheten.
 
 
 
Det glädjer mig när jag hamnar i situationer som tydligt visar på att jag har utvecklats här. Det glädjer mig att jag kan se en enorm, skräckinjagande människa i ögonen medan han skäller ut mig utan att det så mycket som sprätter till i magen av oro eller rädsla. Det glädjer mig att mina kollegor aldrig skulle kunna gissa att jag bara är 19. Men jag vill inte glömma att jag bara är 19.
 
 
Jag älskar den här stan ändå. Man får bara hålla koll på vad den gör med en. Vi fick precis reda på att vi måste flytta ut ur lägenheten i april om vi inte vill skriva på för 6 månader till. Det vill vi inte, och så länge jag inte vill dela lägenhet med 9 italienare igen så måste jag åka härifrån då. NEJ!

I DO BELIEVE IN MAGIC

Ibland blir jag så trött på den här stan. Tycker så synd om mig själv och alla andra människor som armbågar sig förbi varandra på trottoarerna. Riskerar livet påväg till jobbet, kryssandes över gator och spår för att tillfredsställa nån bipolär chef för nån organisation vi inte stödjer. Våra ögon är tomma och obarmhärtigt målinriktade och våra sinnen stängda för intryck. Alltså, det är inte människornas fel. Det är staden. Den är full av drömmare. Alla har kommit hit med själen full av visioner. Många har lyckats och många har hittat andra vägar, men sirenerna skriker över taken och håller oss vakna, till och med på natten. Vakna drömmare är farliga. De tror att de är medvetna så de reflekterar inte. De tätar inte i kanterna så mörkret och likgiltigheten pyser in genom springorna. Fan för likgiltighet alltså.
 
Jag vill bara:

tina säger att jag har 6-pack

HEJJJJ

Ikväll har vi varit på uni-party. Det var kul och värt. Nu sitter vi i soffan, äter mat och funderar på att laga mer mat. Klockan är 02.52. Hoppas allt är bra med er. Puss! Såhär såg vi ut ikv:


SKoja. Sådär såg vi ut imorse. Ville bara demonstrera kontrasten i skönhet mellan oss. Såhär ser vi egentligen ut just nu:
 
 
Åh nej, ångrar genast val av bild... Äsch, my blog = my life..... Liksom - varej själv, alla andra e redan upptagna...... Ahhh, SCREW YOU GUYS, I'M AWESOME! OJ, hävdelsebehov??!?!?! grov prestationsångest??!???! dåligt självförtroende!???! Eh, god natt iaf!!!

12 BAR

Jaha, här sitter jag och trycker i mig pizza igen. Hatar när det blir så. Här är i alla fall ett klipp från förra helgens gig på 12 Bar Club tillsammans med fantastiska Blueprints:
 

Hejdå Fanny

Imorrn flyttar Fanny tillbaka till Stockholm och jag blir alldeles ensam i stora sängen. Så imorse kom våra Hackney-kompisar Hevin, Ahmet och Martin hem till oss för en avskedspicknick på vardagsrumsgolvet:
JA, jag vet hur ful den här filten är men ni ska veta att den är väldigt varm och hjärtlig när det blåser orkan rakt igenom lägenheten.

Savannah och Hevin

Nu sitter jag på My Village igen och skriver dagbok. Jag är väldigt glad, faktiskt. Eller jag är ju nästan alltid glad när jag tänker efter. Men speciellt just nu. Och så känns det som att jag fick till min outfit också:
Haha okej, confession: Det där är inte idag, det var igår. Jag ville bara lägga upp bilden eftersom den är het. Det här är jag nu:

Inte lika genomtänkt outfit men kanske vackrare själ. Nu ska jag sluta blogga för jag ska snart till jobbet!

X

Såhär ska Londonlivet levas

Utvärdering av mina handattribut 2nd edition:
Kolla najs naglar?! Jag köpte en skål med glittriga korn för 1 pund och doppade fingrarna i den efter att ha målat naglarna. Världens fräschaste uppfinning?!
 
De senaste dagarna har jag: repat och giggat i Soho,
 
spelat alldeles för mycket schack och druckit alldeles för mycket spicy mocha på My Village Café,
 
samt tagit en Guiness och kollat på Fulham-Manchester United med Tina på kvarterspuben:
 
Nu ska jag åka till Shoreditch och träffa min kompis Niklas som nyligen flyttade hit.

Ni har väl förresten hört the full version of Skyline by Felix Gratte featuring Matilda Gratte????
 
 
Enjoy life my people!!!!!!! Peace

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0